26 March, 2010-Tengbohe

linkedin share button

WHAT GOES UP MUST COME DOWN

Nu sitter bloggforfattaren framfor en dator utan word pa - hall i er - Starbucks Lukla! Jo da, vi ar nara civilisationen, sma leriga grander, honor och laga hus till trots.
Gardagens eftermiddag gick mest ut pa at ta sig ner fran Namche, via Namche (down)Hill. 600 hojdmeter nedat pa branta serpentinvagar, zoopyokstag och motande asnekaravaner samt mangder med vandrare.

 

 

 

 

 

Flyget till Lukla hade inte kunnat landa pa narmare tre dagar, och nu skyfflades turister in i plan efter plan. Alla pa vag till Namche Bazaar. Det var rena rama E 4an pa den smala branta stigen. Flera

var vi obehgligt nara de tungt lastade djuren och nar en muskhjort plotlsigt dok upp bakifran pa en klippa blev det nastan panik bland de hart pressade djuren. Det ar marknad i Namche i dag lordag, darav alla tungt lastade djur pa vag upp. De som var pa vag ner hade alla lastat av i Base camp.

Att vi for nastan tva veckor sen vandrat denna branta evighetslanga kulle uppfor ar en gata, och dessutom i for oss da allt tunnare luft - vi tycker verkligen att vi ar jatteduktiga!

Det ar en ratt skon kansla att vara dem som ar pa vag ner. Vi kan tillata oss att stanna upp en stund och beratta for de flasande forbipasserande vad de har att vanta, att detta bara ar borjan och att, visst det var ascoolt dar uppe och Hope you will make it - good luck! For We have been there, done that, seen it och snart ar vi civilisationen igen med mat, duschar, varma sovrum och luktfria toaletter!!
Nagra olika langa

 
Our Nepali Team
hangbroar senare fick vi antligen se det - blommande rhododendrontrad, snart ocksa olika frukttrad: rosa och vita blommor pa kala grenar, knallgront havre, sma kalodlingar, morkgron spenat, laga stenhus och
brusande turkost vatten - valdigt vackert. Natten tillbringades under 3000 meter over havet pa en lodge overfylld av 26 brasilianare och 8 tyskar. Vi delade pa tva toaletter inne.. Sa det var med raska och
lattade steg vi lamnade Monzou vid 7.30 och vandrade langre ner i det allt frodigare landskapet. Fler blommade trad, mer stenhus och allt eftersom klockan gick mer och mer manniksor i rorelse; barn som borstade tanderna
kvinnor som tvattade och sa barare pa vag upp till markanden. Nar man ser dem dubbelvikta under fem masonitskivor, stenblock eller en rulle korrigerad plat ar det latt att forlata att rummen pa lodgerna ar dragiga och kalla...
I dag gick vi valadigt mycket nedat - faktiskt ratt jobbigt for knana - men ocksa ratt mycket uppat - faktiskt ratt jobbigt for... psyket? Vi har mer eller mindre enats om att vi den narmaste tiden ska gora allt som star i var makt for att
undvika just backar. I bada riktningar. Vi har upptackt att vi egentligen trivs bast pa platt mark. Arligt talat ar vi ratt slitna nu; forkylda,ont i halsen, rossliga luftror, omma knan ar nagra symptom. Andra ar att vi ar sa somninga
och hungriga! Vi bestallde pizza fran lunchmenyn (finns pa alla) och nar den kom in var den inte storre an ett polarbrod. Tank ett polarbrod med kokta morotter, spenat och kal under ett lager ost, och tank ocksa att du vandrat uppfor

och nerfor i tre timmar pa en latt frukost av vitt brod och agg. Tror du att du blir matt? Not! Men vi kampade pa fram till Lukla, uppfor och nefor medan vi fantiserade om fullkornsbrod med mycket smor pa, avokado, lax, lammfileer och annat gott.
Nu ska vi snart ata avskedsmiddag (samma meny som pa all andra platser, men har har de den utokade varianten som ocksa innehaller kyckling och yakstek) och har hunnit dricka the hos annu en av Mingmas kusiner som driver en lodge precis bredvid

flygplatsen, sa vi fick ocksa tillfalle att se ett par mycket skickligt genomforda landningar. Egentligen ar det alldeles for sent for plan att landa efter lunch, men eftersom det fanns vandrare och klattrare pa ko i Katmandu och vadret var nagorlunda okej
har man kort skyteltrafik. Ett plan vi sag gjorde tre forsok - svangde runt en kulle och kom tillbaka, flog tilbaka igen mot Katmandu men vande och gick annu lagre ned - och lyckades till slut undkomma de harda vindarna hogre upp och genomfora galant
landningen. Luftens hjaltar ar de. Och i morgon ar det var tur att lyfta.. Mingma har lovat att det aldrig ar nagra problem med forsta planet som vi ar bokade pa. Kan vara lite varre med tredje och fjarde. Och dessutom sa kusinen att hon haft lodge har i

18 ar och sett manga olyckor utan personskador. Det var bara for ett par, tre ar sen det gick riktigt illa. 12 tyskar omkom. Sa tank garna lite extra pa oss i morgon...
 
kids-with-roster