17 March, 2010-Khumjung 3800 m o h

linkedin share button

view-of-Amadablam'khangtega-and-thamserku

Khumjung 3800 m o h
 

Sa har gar det till: Pemba fotar och valjer ut bilder till bloggen, kompletterar med nagra av varaoch textsatter dem. Texten skrivs ratt hastigt  i ett worddokument och mer an sa ser inte vi sjalva av bloggen. Hoppas det blir till ett nagorlunda sammanhang!

Ett klargorande: Friluftsbutikerna i Namche Bazaar ar alltsa sma valfyllda hal i vaggen langs de jakskitiga och kladdiga granderna. Men valfyllda hal: har finns alla typer av forstarkningsplagg och funktionsklader till en femtedel av priset hemma. Nog om detta.
view-of-Amadablam
 
Med  fingrar valhanta av rummets kyla packade vi vara grejer i morse och at huttrande en rejal frukost (alla ytterklader pa) innan vi i stralande vader – igen – lamnade Namche Bazaar. I lugnt tempo tog vi stigningen upp till flygplatsen utanfor den grona byn Kunde. En flygplats som ser ut som en lite storre ang, eller fotbollsplan. Att nagra plan kan landa dar ar en gata tyckte bade vi och Mingma och Pemba. Darefter gick vi in bland de gra stenhusen som alla har grona plattak och stengardsgardar kring potatisodlingar (inget annat gar att odla sa har hogt upp) och hem till en av Mingmas systrar, som ocksa heter Mingmas (fodd pa en lordag alltsa) sommarhus. Hon haregentligen en lodge i en by lite langre upp dar ocksa Mingmas och Mingmas mamma bor, men kom hit for att bjuda oss pa te och valdigt torrt vitt brod. Det var ett enda stort rum och ett kok med vedspis, med det stora rummet

Mingma's-older-sister
traditionellt inrett med vaggfasta bankar tackta av tjocka mattor, tragolv, travaggar och inbyggda vaggskap fyllda med husgerad och fargrganna mattor. I ett hron ett fanatsiskt fargsprkande altare i gult, rosa, gront, ljusblatt. Mingmas syster Mingma var lika glad och  harlig som var Mingma! Vi passade ocksa pa att nyttja hennes suverana lovtoalett- luktfri ochf rasch till skillnad fran de porslinshal vi oftare kommer i kontakt med.

Stachu-of-sir-Edmand-hillary
Sen gick vi och fascinerades av det beromda sjukhuset som Sir Edmund Hillary lat bygga 1960 och som idag helt och hallet finansieras via Edmund Hillary Foundation i Canada (googla garna och donera en slant), inga staliga bidrag alls! 98 procent av dem som kommer hit ar sherpas och de bada lakarna och sjukskoterskorna ar ocksa sherpa. 20 rupiees kostar det (tva kronor) for konsultation och medicin. For turister kostar det 500 dollar. Sjukhuset har ar battre an de i Kathmandu, modra- och barandoldigheten ar mycket lagre. Har finns bade rontgenutrustning, ultraljud, ekg-maskin, ett labb, rontgen och defilibrator, forlossningsrum och ett akutrum med plast for tva.Elisabeth som ar sjuksksoterska fann sitt eldorado! I en avskild byggnad finns ytterligare 10 vardplatser. En gang i manden erbjuds vaccination och da gar modrar med sina barn hit, vandringar fran tio minuterpa  upp  till tre timmar. Man kan saga att doktor Kami Temba Sherpa – utbildad pa Fiji – erbjuder bade barnavarscentral, modravardscentral, forlossning och vardcentral, samt akutmottagning.
De flesta som kommer hit soker for oron-nasa-hals-relaterade sjukdomar, benbrott, magproblem och lungproblem. Fram till mitten pa 1980-talet var tuberkulos en vanlig sjukdom, men  nu har man den under kontroll, bara et tiotal fall per ar. Att TBC var vanligt ar inte att undra pa. Man bor dragit, for att inte saga kallt, och roken fran jakskiten man eldar ar tjock och hanger tung inomhus. Detta sjukhus gor ett fantastiskt jobb och kan definitivt ocksa skryta med jordens vackraste utsikt: Bortom byns grona hustak reser sig Ama dablam ur den vita bergskedjan och det ar latt att kanna en stor odmjukhet infor livet har.
 
Fran att ha borjat vandringen i full mundering tog vi stegvis av oss lager efter lager tills vi gick i shorts. Efter lunch kom molnen och kladerna akte pa igen. Nar vi gick de slingrande stigarna mellan stengardsagardarna mot det lilla klostret dar vi skulle fa se Yetis skalle borjade det snoa och kylan blev ra och fuktig. Krop in overallt. Templet var fargstarkt och Mingma kastade sig ner pa golvet och upp igen och ned. Hon bad. Pemba tande ljus och sen berattade han om de gudastatyerna och deras olika skepnader innan vi mot en liten ersattning fick se yetis skalle – en harig topp, som avskuren fran en stor apa – liggandes i en last lada. Mattligt imponerande.
 
Students
Besoket pa Hillarys skola var desto roligare. Ingen uppvarmning finns har sa tva manaders vinterlov ar nadvandigt och idag nar snon och haglet virvlade i luften var de yngre klasserna ute och spelade fotboll eftersom det var lite for kallt inne, medan femteklassarna hade lektion i skumrasket. Vi gick in och det lugn som radde bland de papalsade elverna var som bortblast. Ordning och reda byttes till flams och trams och skratt. Har gar barnen i skola sex dagar i veckan, lordag ar ledig, mellan tio och fem och har finns elever fran fem ar till arton, nitton ungefar.
Khunde-monastry
 

Landskapet har ar maktigt. Vi kanner oss sma och lyckliga. Nyper oss i armen att just vi ar de som gar har pa den sandiga jorden med lagvaxande valdoftande enar som dekoration och en jattelik fondtapet av spetiga vita och mycket hoga berg. Vi har bara ett uttryck for det: Det har ar stort. Det ar maktigt. Vi ar lyckliga!

I ovrigt: Vi mar alla bra, ingen hojdsjuka an men magar i olag. Ett kart samtalsamne har nu blivit dagens behov och hur det var. Eller inte var. Problemen ar at bada hallen sa att saga. Utan att saga nagot. Men vi har kul!